Billströms snabba lösning på integration

Jag har alltid tyckt att Tobias Billström liknar ett djur (inte illa menat alls). Efter hans och Carl Bildts Wikileaksskandal vet jag nu vilket djur jag hela tiden tänkt på. Papegoja ! Men det mest lustiga och samtidigt sorgliga i detta är hans tankar kring flyktingpolitiken, invandrarpolitiken och integration. Jag har alltid haft en negativ magkänsla vad gäller Billströms ärlighet. Men sedan igår vet jag inte vad som ska bevisas för att man är övertygad om att hans tankar är i högsta grad präglade av Canada-modellen. Canada-modellen är ju en modell där den mesta fokuseringen i migrationsprocessen zoomas på arbetskraftsinvandringen. Den mest attraktiva gruppen i den här modellen är de högutbildadae individerna som får fristad tillsammans med sina familjer pga sina utbildningar. En annan grupp som gynnas av Canada-modellen är de förmögna grupperna som får vandra in pga det kapital de har. Denna modell är naturligtvis bra för det mottagna landet, både utifrån nationalekonomiskt och demografiskt perspektiv. Men den grupp som missgynnas av detta är de skyddsbehövande människorna som flyr ifrån krig, förtryck, förföljelse m.m. Och nu har Billström visat att Sveriges flyktingpolitik inte har något principiellt underlag som heter "humanism mot de skyddsbehövande". Billströms skandal är en skandal som har läckt ut nu, då han och Carl Bildt, enligt de utläckta dokumenten, ville att irakiska skyddsbehövande individer skulle utvisas pga inrotad hedersrelaterad kultur bland den gruppen. Billström kanske vill lösa integrationsproblemet genom att inte ta emot de svårare grupperna. Då har vi inga problem ! eftersom de lättare grupperna är så lättintegrerade. Men detta är inte slutet...vänta bara några år tills dokument läcker ut kring somalierna och de hindren som migrationsverket har skapat åt dem sedan ett år tillbaka. De ska bestyrka sina identiteter. Det ska folk som kommer från ett nedkrigat land utan några myndigheter "what so ever" göra !!! Hur ska det går till !? Jo, sanningen är att man har upplevt somalierna som svårintegrerade ! och därför måste man göra någon åt detta ! Men vart tog humanismen vägen igen !? Det är ju den sura och ständiga frågan ! Sorgligt men sant ! //John Omoomian (s)

Gott Nytt År Tunisien, men framför allt God fortsättning Tunisien.

Enligt den arabiska kalendern är det inte ett nytt år nu. Det nya året börjar i samband med den Ramadan-festen som tidsmässigt flyttar sig varje år eftersom de arabiska månaderna går efter månen och inte solen. Men Tunisien är ju ett land som under de senaste åren präglats positivt av den s.k "väst". Inte minst pga turistindustrin som har utvecklats i landet under slutet av 90 - och hela 00 - talet. Därför är man mer van vid det nya kristna året, det kristna jul-firandet med all kommersialism det innebär i Tunisien, jmf med tidigare. Men Tunisien har börjat det nya året med häftiga protester som nu har lett till att Ben Ali, den totalitära tunisiska presidenten, har tvingats lämna landet. Zine El Abidine Ben Ali kom till makten den 7 november 1987 genom ett demokratiskt val, och släppte inte makten tills igår. Ben Ali påverkades av makten precis som någon annan människa som sitter för länge. Det är ju maktens natur att göra människan till en odemokratisk individ i längden, oavsett vad du har för ideologi. Vi får inte glömma att de mest kända diktatorer har börjat sina karriärer via demokratiska val. Ben Ali försökte, under sin tid, att underlätta situationen för både interna och externa företagsaktörer som hela tiden såg den fantastiska tunisiska förutsättningen, inte minst inom turistindustrin. Det som Ben Ali, precis som Shahen i Iran (1997) glömde bort var folket ! Mitt i allting glömde han sitt eget folk som inte gynnades av de enorma skattelättnader, otroliga företagsbonus och allt annat som gjorde Tunisien till en paradisö för stora företag. Stora företag etablerade sig främst inom turistindustrin under första halvan av 00-talet och slog ut de inhemska små företagen och den traditionella ekonomin lämnade sakta men säkert sin plats till den globaliseringsvänliga västvänliga ekonomin. Studenternas och motståndsrörelsens förhoppning var fram till 2 år sedan att denna utveckling leder ändå till förbättringar för folket. För den unga tunisiska generationen. Den förlorade generationen som hade både bra utbildning och vision. Man försökte tänka långsiktigt. Men droppen var för ca. en månad sedan när det tillkännagavs att efter Ben Ali ska represanter från hans nätverk bli kandidater inför det kommande valet. Det var då studenterna och intellektuella tillsammans med massvis med arbetslösa utbildade unga människor enades kring en fråga: "Ben Ali ska avgå!". Resten har ni säkert följt via nyheterna. Tunisien är ytterligare ett exempel på ett land där de västerländska demokratiska recepterna som enbart är präglade av den västerländska varianten av globalisering och liberalism, inte fungerar. Det är inte bara i Sverige som högerpolitiken i långa loppet leder till orättvisa. Det gjorde i Tunisien också. Det pågår i Iran också. Skillnaden mellan Sverige och Tunisien är följande: I Sverige har socialdemokratin utvecklat en stark fackföreningskultur som högern vill till vilket pris som helst urhalka, medan i Tunisien finns inte den förutsättningen och därför är det mycket lättare för makthavarna att glömma bort folket. Tunisien har gjort en stor och en unik mini-revolution. För första gången har folklig protest lett till presidentavgång. För det säger jag Grattis till det tunisiska folket. Jag säger därför Gott Nytt År Tunisien. Men en revolution har alltid en baksida som kan leda till hemska konsekvenser, och med anledningen av just detta säger jag lycka till i fortsättningen. Jag säger därför God fortsättningen till tunisiska folket. Fortsättningen följer i vilket fall som helst för det fantastiska tunisiska folket. Håller tummarna för det modiga tunisiska folket, för det bästa. //John Omoomian (S)

Muslimska bögar som enligt "broderskap" hänger lösa !

Vi socialdemokrater befinner oss i en fas där vi håller på med att se över vår ledning. Vi försöker göra allt i vår makt för att kunna ha en annan politik/taktik utan att behöva peta på våra principer. Utan att behöva peta på vår ideologi. Men det kommer ju några kalkoner under denna fas, vilket i och för sig är bra för utvecklingen. Ni som har läst mina andra inlägg vet vad jag tycker om själva "konflikten" och hur jag skiljer mellan existensen utav konflikten vilket jag upplever som bra och hanteringen utav konflikten som vi människor behöver bli bättre på. Senaste kalkonen är Broderskapsrörelsens syn på Sveriges HTB-muslimer ! Den 28 maj i år antog Broderskap (en socialdemokratisk kristen rörelse) sitt ”Manifest för muslimska socialdemokrater”. I jämlikhetsparagrafen i Broderskaps ”Manifest för kristen vänster” står det att ”Vi strävar efter en värld […] utan ojämlikhet på grund av kön eller sexuell läggning” MEN ... i det muslimska manifestet är ”sexuell läggning” borttaget. När Broderskaps ordförande Peter Weiderud senare fick reaktion från både HBT-muslimer och media försökte han förklara sig på följande sätt: ”Människor måste få en möjlighet att växa med frågor och uttrycka sig på ett sätt som gör att de inte marginaliserar sig i sitt eget sammanhang." Han ansåg att man istället bör lyssna och lära. ”Vi behöver lära oss att leva med mer än ett värdesystem samtidigt. Det kan störa den politiskt ängslige, men det gör vårt samhälle så oerhört mycket rikare. När olika tankar och idéer bryts mot varandra, blir syntesen större. Muslimerna har något att lära oss.” Det som Peter Weiderud, precis på samma sätt som Mona Sahlin, glömde bort var återigen ihopklumpandet av muslimer. Återigen klumpar en offentlig socialdemokratisk person ihop alla muslimer som en homogen grupp, där representanterna sitter för Guds skull i Stockholmsmoskén på Södermalm. Absurst ! Faktum är att Peter Weideruds resonemang bortser från de tusentals homosexuella som flytt hit från sexualförtryck i muslimska länder, ett resonemang som skickar följande signalen till HTB-muslimer: ”Ni är inga riktiga muslimer”. Frågan är: "Kan någon som har fattat ett sådant beslut om olika "rättighetsnivåer" kalla sig socialdemokrat? Går inte detta emot våra principer Weiderud ? Sorligt ! ///John Omoomian (S) Läs mer om detta genom att klicka här, då ser ni Per Gudmundsons artikel om detta: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/beklammande-manniskosyn-i-broderskap_5834921.svd

Bra integrationspolitik ! Vem äger frågan ?

Förra veckan skrev jag om en fantastisk konferens som jag och tre andra kollegor hade varit på i Göteborg. Ni som har läst förra gångens inlägg vet att vi pratade om att man, i samband med integrationen, kan utgå ifrån fyra olika perspektiv, dvs psykologiskt, nationalekonomiskt, företagsekonomiskt och arbetslivsrelaterat. Integrationsprocessen börjar enligt psykologen Leili Falsafi med den psykologiska synvinkeln hos den som är integrationens huvudobjekt! dvs den nyanlände. Den psykologiska integrationen är ju grunden till hela processen. Den är ju basen och grundstenen. Finns inte den, så har individen i frågan och samhället, indirekt, problem med integreringen. Denna grundsten formeras av den nyanlände själv, tillsammans med olika institutioner som den nyanlände har sina första kontakter med. Några av de institutionerna är förskolan, skolan, vården, SFI, arbetsförmedlingen, m.m. Men vem äger egentligen frågan? Detta är den typiska frågan som psykologer och sociologer ofta ställer, när man pratar konflikter med dem. Vem äger frågan? Är det den nyanlände som äger frågan eller är det de institutionerna som han/hon har sina första kontakter med? Och vad är egentligen frågan? Enligt Falsafi så är den svenska mottagar-majoriteten en stor grupp som hittills inte inkluderat de avvikande. Falsafi menar att så länge den VI-gruppen inte inkluderar de andra så har vi svårt med integreringen. Men hon slutar inte där! utan hon menar att den nyanlände ska också vara beredd att inkluderas, och för att inkluderas så behövs ett mycket mycket tydligare informationsöverförande, som tydliggör de regler, koder, lagar och rutiner som skall gälla i samhället enligt svensk lag. Samhällsinformationerna ska vara mycket effektivare än idag. De nyanlända ska få klarare och tydligare signaler från de institutioner som de har sina första kontakter med. Hon menade helt enkelt att invandrare ska på ett tydligare sätt få veta vad som gäller, vad som accepteras, vad som tolereras och vad som icke toleleras. Men framför allt: "Vad är det som gäller? Vad säger lagen? De måste få det klart för sig att det är den svenska lagen som gäller och inget annat. Vi på skolan, förskolan, vården m.m. bär på det ansvaret tillsammans med den nyanlände individen. Regeringen har beslutat att f.o.m 1 dec 2010 ska en reform genomföras, men det kommer inte att räcka menar Falsafi. Om vi inte tar tag i de bitarna i förskolan och skolan så får vi faktiskt inte bli överraskade när de inte följer våra regler och lagar. Falsafi menar att en stor del av den misslyckade integrationspolitiken handlar om det onödiga hänsynstagandet som majoritetssamhället har visat i samband med vissa klara och tydliga kulturskillnader som går emot den svenska lagen. Reflektera gärna över detta och fundera på hur DU kan påverka detta och hur DU kan ge upphov till en bättre integration./John Omoomian

Integration 2010 !

Integration 2010, var namnet på den konferens som jag tillsammans med tre andra kollegor deltog i den 11 november 2010 i Göteborg. Länsstyrelsen i Västra Götaland hade lyckats med att samordna och arrangera en fantastisk dag då, huvudsakligen, fyra integrationsexperter bjöd på sina fantastiska tankar kring integration utifrån fyra olika perspektiv. Leili Sadri, psykolog och författare, med rötterna i Iran, berikade konferensen med sitt psykologiska perspektiv på integration, medan Farbod Rezania från svensk näringsliv, också med rötterna i Iran, bjöd på det teknokratiska perspektivet som integration har. Martin Ådahl däremot kom med sina nationalekonomiska synvinklar kring det hela och sist men inte minst hade vi äran att lyssna på en fantastisk åttabarnsmamma med rötterna i Somalia som var egen företagare. En sak var dock klar. Ju mer man lyssnade på de här fantastiska människorna desto mer övertygad man blev över att integration är ett gigantiskt område med många olika delar. Men om man ska sammanfatta det hela kan man säga att integration, kan analyseras utifrån fyra olika perspektiv. Det psykologiska, det företagsekonomiska, det nationalekonomiska och det näringslivsrelaterade perspektiv. Utifrån den psykologiska utgångspunkten delas de s.k. invandrarna i tre olika grupper. Den första gruppen är dem som har en bra utbildningsbakgrund med sig och i stort sett är urbaniserade flyktingar/invandrare. Den gruppen kallar vi grupp 1. Den finns en annan grupp också som oftast inte är urbaniserade, väldigt bundna till sina egen identitet och inte har bra utbildningsbakgrund. Den gruppen kan vi kalla grupp 3. Den finns en mellan-ting grupp också mellan 1:an och 3:an som vi kallar grupp 2. De är inte bundna till egna identiteten i samma utsträckning som grupp 3 men samtidigt är de inte redo att släppa allt och knäcka alla de s.k. svenska sociala koderna på en gång. Grupp 1 har värdnationen/majoritetssamhället oftast nästan inga problem med i samband med assimilation och vidare integration. Exempel på sådana individer är Leili Falsafi (psykolog, författare, gift med en dansk, rötterna i Iran), Nyamko Sabuni (minister, gift med en svensk, rötterna i Burundi). Grupp 2 däremot har värdnationen/majoritetssamhället lite mera svårigheter med i sammanhanget men de kommer igen efter ett tag och integreras. Den grupp som är den mest utmanande gruppen för majoritetssamhället och politiken är grupp 3. Utifrån det psykologiska perspektivet kommer en medlem i grupp 3 aldrig att assimileras. Medlemmarna i den gruppen i vissa fall är framgångsrika individer som har till och med lyckats med arbete, betala skatt o.s.v. men p.g.a. att de inte har släppt vissa delar av den egna identiteten t ex "slöjan" anses de icke-integrerade i värdnationens ögon i de flesta fall. Och eftersom det är majoritetens tolkning som är avgörande i det psykologiska integrationsperspektivet så räcker det inte med att den framgångsrika kvinnan med slöja känner sig integrerad, utan det är VI-gruppen som ska avgöra detta. Utan att offra vissa delar av egna identiteten är det omöjligt att, psykologiskt, integreras. Utifrån den nationalekonomiska perspektivet är invandringen gynnsam. Den har alltid varit gynnsam. Martin Ådahl menar att man inte ens bör prata i sådana termer som: "Vi satsar på invandringen", eller "Satsar man på invandringen så vinner man tillbaks insatsen" osv. Han menar att invandringen är som en affärside som har sin process, och är gynnsam för samhället. Speciellt för ett sådant litet land som Sverige. 600.000 människor går upp varje dag och åker/går till sina jobb och betalar skatt. Det är alltså de som jobbar och har invandrarbakgrund. Utan de människorna stannar Sverige, menar Ådahl. För Ådahl handlar integration om arbete. Han menar att individen kommer in det sociala samspelet viaa arbete. Människan blir stark genom att uppleva att hon bidrar med sitt arbete, och då mår hon bra eftersom självförtroendet stärks. Farbod Rezania menade att man i stort sett borde sluta prata om integrationspolitik och i stället prata om arbetsmarknadspolitik. Han menade att integration är ett område som har många olika delar, och om man liknar integrationen med en stor cirkel som består av några inbakade små cirklar så gynnas den stora cirkeln av en rätt sysselsättningspolitik där företagarna och stora arbetsgivare (inte enbart offentlig sektorn) är mer aktiva som externa aktörer. Farbod exemplifierade integrationen som en stor elefant som står i ett mörkt rum. Han likställde alla som försöker förstå integrationen och de svårigheterna och lösningarna kring den, som människor som får ögonbindel och får röra på elefanten. Den som rör på snabeln tolkar "integrationen" som ett mjukt rör. Den som rör på örat tolkar "integrationen" som ett mjukt blad. Den som rör på benet tolkar "integrationen" som ett mjuk pelare, osv. Men det är först när man tänder lampan och flyttar på allas ögonbindlar, som den riktiga "integrationen"/"elefanten" ses. Det är då alla är eniga om att "integration" är en elefant. Vi kan bara komma fram till en tänd lampa och ett ljust rum med en elefant i, genom att ständigt diskutera integration. Tack Arja SchIntegration 2010, var namnet på den konferens som jag tillsammans med tre andra kollegor deltog i den 11 november 2010 i Göteborg. Länstryrelsen i Västra Götaland hade lyckats med att samordna och arrangera en fantastisk dag då, huvudsakligen, fyra integrationsexperter bjöd på sina fantastiska tankar kring integration utifrån fyra olika perspektiv. Leili Sadri, psykolog och författare, med rötterna i Iran, berikade konferensen med sitt psykologiska perspektiv på integration, medan Farbod Rezania från svensk näringsliv, också med rötterna i Iran, bjöd på det teknokratiska perspektivet som integration har. Martin Ådahl däremot kom med sina nationalekonomiska synvinklar kring det hela och sist men inte minst hade vi äran att lyssna på en fantastisk åttabarnsmamma med rötterna i somalia som var egen företagare. En sak var dock klar. Ju mer man lyssnade på de här fantastiska människor desto mer övertygad man blev över att integration är ett gigantiskt ömråde med många olika delar. Men om man ska sammanfatta det hela kan man säga att integration, kan analyseras utifrån fyra olika perspektiv. Det psykologiska, det företagsekonomiska, det nationalekonomiska och det näringslivsrelaterade perspektiv. Utifrån den psykologiska utgångspunkten delas de s.k. invandrarna i tre olika grupper. Den första gruppen är dem som har en bra utbildningsbakrund med sig och i stort sett är urbaniserde flyktingar/invandrare. Den gruppen kallar vi grupp 1. Den finns en annan grupp också som oftast inte är urbaniserade, väldigt bundna till sina egen identitet och inte har bra utbildningsbakgrund. Den gruppen kan vi kalla grupp 3. Den finns en mellan-ting grupp också mellan 1:an och 3:an som vi kallar grupp 2. De är inte bundna till egna identiteten i samma utsträckning som grupp 3 men samtidigt är de inte redo att släppa allt och knäcka alla de sk. svenska sociala koderna på en gång. Grupp 1 har värdnationen/majoritetssamhället oftast nästan inga problem med i samband med assimilation och vidare integration. Exempel på sådana individer är Leili Falsafi (psykolog, författare, gift med en dansk, rötterna i Iran), Nyamko Sabuni (minister, gift med en svensk, rötterna i Burundi). Grupp 2 däremot har värdnationen/majoritetssamhället lite mera svårigheter med i sammanhanget men de kommer igen efter ett tag och integreras. Den grupp som är den mest utmanande gruppen för majoritetssamhället och politiken är grupp 3. Utifrån det psykologiska perspektivet kommer en medlem i grupp 3 aldrig att assimileras. Medlemmarna i den gruppen i vissa fall är framgångsrika individer som har till och med lyckats med arbete, betala skatt osv men pga att de inte har släppt vissa delar av den egna identiteten t ex "slöjan" anses de icke-integrerade i värdnationens ögon i de flesta fall. Och eftersom det är majoritetens tolkning som är avgörande i det psykologiska integrationsperspektivet så räcker det inte med att den framgångsrika kvinnan med slöja känner sig integrerad, utan det är VI-gruppen som ska avgöra detta. Utan att offra vissa delar av egna identiteten är det omöjligt att, psykologiskt, integreras. Utifrån den natianalekonomiska perspektivet är invandringen gynnsam. Den har alltid varit gynnsam. Martin Ådahl menar att man inte ens bör prata i sådana termer som: "Vi satsar på invandringen", eller "Satsar man på invandringen så vinner man tillbaks insatsen" osv. Han menar att invandringen är som en affärside som har sin process, och är gynnsam för samhället. Speciellt för ett sådant litet land som Sverige. 600.000 människor går upp varje dag och åker/går till sina jobb och betalar skatt. Det är alltså de som jobbar och har invandrarbakgrund. Utan de människorna stannar Sverige, menar Ådahl. För Ådahl handlar integration om arbete. Han menar att individen kommer in det sociala samspelet via erbete. Människan blir stark genom att uppleva att hon bidrar med sitt arbete, och då mår hon bra eftersom självförtroendet stärks. Farbod Rezania menade att man i stort sett borde sluta prata om integrationspolitik och i stället prata om arbetsmarknadspolitik. Han menade att integration är ett område som har många olika delar, och om man liknar integrationen med en stor cirkel som består av några inbakade små cirklar så gynnas den stora cirkeln av en rätt sysselsättningspolitik där företagarna och stora arbetsgivare (inte enbart offentlig sektorn) är mer aktiva som externa aktörer. Farbod exemplierade integrationen som en stor elefent som står i ett mörkt rum. Han likställde alla som försöker förstå integrationen och de svårigheterna och lösningarna kring den, som människor som får ögonbindel och får röra på elefanten. Den som rör på snabeln tolkar "integrationen" som ett mjukt rör. Den som rör på örat tolkar "integrationen" som ett mjukt blad. Den som rör på benet tolkar "integrationen" som ett mjuk pelare, osv. Men det är först när man tänder lampan och flyttar på allas ögonbindlar, som den riktiga "integrationen"/"elefanten" ses. Det är då alla är eniga om att "integration" är en elefant. Vi kan bara komma fram till en tänd lampa och ett ljust rum med en elefant i, genom att ständigt diskutera integration. Tack Arja Scough, Stina Karlkvist och Per Nilsson Klack för att ni följde med och berikade mitt perspektiv med era tankar. /John Omoomian http://johnomoomian.blogg.se

Skönt att SD har kommit in riksdagen !!!!!

sap-ros_rgb

Ja, ni kanske tänker: " Vad i hela friden menar du John? Vad menar du med den här rubriken? ", " Har du blivit dum i huvudet? ", eller så tänker ni kanske om jag blivit påverkad av de unga andra- och tredje generations s.k "invandrare" med iransk bakgrund som jag samtalade med i Stockholm för några veckor sedan. De som skrämde mig med sina extrema åsikter om alla nyanlända outbildade muslimer som kommer till Sverige, antingen via flykting-status eller anhöriginvandring, i synnerlighet somalier. Dem som menade att de nyanlända somaliska muslimer ( "ty det är bara dem som får uppehållstillstånd" ) som kommer hit förstör för oss etablerade och assimulerade s.k invandrare som sköter oss, jobbar, betalar skatt, accepterat det svenska samhället och den svenska kulturen.
Det är ingen hemlighet att de flesta iranier som kommit till Sverige är utbildade, anti-religiösa och intellektuella individer som kom till Sverige under 80-talet. Det är inte heller någon hemlighet att den iranska "invandrargruppen", enligt nästan all statistik som finns tillhör, i stora hela, de framgångsrika "invandrargrupper" i Sverige.
Som barn till dessa individer så är det inte så svårt att lista ut vad framgången utav andra och tredje generationen beror på. Utbildningen är den absolut högsta prioriteringen i den iranska uppfostran. Att lyckas med högre studier är nästan som att man skaffar barn när man börjar känna den ekonomiska och mentala mognaden för det.
Men jag förstår att någon form av rädsla finns bland iranier gentemot en extremistisk och islamistisk invandrargrupp som tex i det här fallet somalier. Rötterna finns naturligtvis i det iranska hatet mot religion och i synnerlighet Islam som finns hos vissa iranier här i Sverige. Eller rättare sagt de flesta.

Men det är inte den gruppen som har påverkat mig, i samband med mitt rubrikval. Heller har jag blivit dum i huvudet. Inte vad jag vet i alla fall !!
Anledningen till att jag har dagens rubrik är faktiskt följande:
Jag, tillsammans med många andra tyckte att SD skulle tas på allvar. Att SD inte skulle nonchaleras. Jag försökte inom mitt eget parti (socialdemokraterna), där jag bor (Lindesberg) väcka den tanken och kom med förslag om att vi tar debatten, att vi åker till de orterna där SD har störst stöd och har föreläsningar, föredrag om dem. Jag tog ju initiativet och bjöd hit Anna-Lena Lodenius som föreläste om SD. Men mitt eget parti, liksom de andra partierna var för fegt för att göra denna konfrontation. Reaktionen utav min egen styrelse var: " Vi ska inte väcka en björn som sover !!!! " Anledningen är, enligt min mening, att man inte hade tillräckligt med motargument kring SD:s känslofrågor.
MEN.....
Nu har de kommit in riksdagen. Nu kan man inte nonchalera dem. Nu tar man debatten med dem i riksdagen, vilket är väldigt bra för demokratin.
Jag har ju följt Jimmie Åkesson långt innan han kom in  i riksdagen. Detta har jag gjort väldigt noga. Jag tycker att det är skönt att de har kommit in i riksdagen för att de kan inte överleva som en-fråge-parti i riksdagen i 4 långa år.
Sist man hade partiledardebatt, så var det väldigt väldigt tydligt att Åkesson inte hade någon lösning på integrationen. Det han hade var bara ett missnöje. Samma missnöje som han har lyckats rida på ända fram till Rosenbads ingångsdörr. Det som är olyckligt är att många hederliga, skötsamma svenska människors (antigen med rötterna i Vedevåg eller i Teheran) missnöje kidnappats av sådana som SD. I värsta fall kallas de här individerna som har röstat på SD som rasister !! vilket är helt fel. Jag är övertygad om att Sverige inte har ca. 400.000 rasister, och jag är utan den minsta tvekan övertygad om att alla unga syrianer, assyrier, iranier, chilenare som har röstat på SD icke är rasister.
Sist sade Åkesson så här: " Dessa invandrare kostar ju samhället väldigt mycket pengar ... " När Ohly ironiserade om att hans nästa förslag kan vara att man slutar föda barn, eftersom de också kostar pengar, så hade han inte så mycket att säga. Inte konkret i alla fall. När Hägglund frågade vad han hade för förslag för förbättringar inom vården, så försökte han indirekt koppla även detta problem till "Sveriges största problem, dvs invandringen". Det Åkesson icke har koll på är nationalekonomi. Han fattar inte att en 11-årig somalier kostar oerhört mindre än ett svenskfött barn då staten inte har betalat någonting i 11 år. Han fattar inte heller att utifrån nationalekonomiskt perspektiv är invandring gynnsam för sådana länder som Sverige. Han fattar inte heller att i nationalekonomi räknar man frukten av invandringen från andra generationen, och ändå är det gynnsamt.
Sådan okunskap hos en partiledare som Jimmie Åkesson visar sina framfötter, bara i riksdagen !
Sedan om man sätter vissa juridiska hinder för somalier och gör det hela svårare för dem att komma till Sverige pga olika andra anledningar som migrationsverket analyserar med jämna mellanrum, eller varför nästan inga romer får stanna i Sverige, är en annan femma !
Nu hoppas jag verkligen att mitt eget parti tillsammans med de andra etablerade partierna tar tag i invandringsfrågan. Vad är det som inte fungerar? Vad är det som är problemet?
Problemet är inte invandrarna. Problemet är bostadssegregation, dåliga uppväxtmiljöer pga socioekonomiska problem och hög arbetslöshet.

John Omoomian (S-Lindesberg)

Camp Nou, ett fantastiskt ställe !!



Vi kom fram till Maria Christina stationen jag och Fabian, min son. Vi skulle kliva ur tunnelbanan där, var det sagt, och sedan promenera ca. 15 minuter söderut fram till Prinsessan Sofias hotell och sen till vänster och raka vägen till den gigantiska, enorma, fantastiska arenan Camp Nou. FC Barcelonas hemma-arena. När vi kom fram så var det fullt med folk redan vid 18:00 och matchen skulle börja 22:00 ! Barca skulle gästas av Sevilla FC. Fabian var helt såld och hade lite svårt att prata, eftersom han sög i sig allt. Full fokus ! Européer, kineser, japaner, araber, svenskar, danskar, ..... alla möjliga hade samlats där för att fira fotbollskvällen. För att vara där och uppleva det fantastiska som var och en skulle bära med sig hem på olika sätt. Små Barca affärer kring Camp Nou med sina flaggor, tröjor, Barca-bollar och massor med andra saker hade gjort det hela roligare. En efter en kom stjärnorna med sina flashiga bilar och vinkade åt folk. Ju närmare klockan 22.00 vi kom desto fler folk samlades och man släpper inte in förrän 21.00 !
Spänningen steg mer och mer, tills det var dags att gå in. Vi gick in i camp-området som hade 132 portar in till själva arenan. Vårt portnummer var 66 och det var på långsidan. Vi gick igenom porten och tog ju trapporna, som aldrig tod slut !! Till slut kom vi fram till den otroligt ljusa, livliga, vackra, underbara arenan som har plats för minst 100.000 människor. Och vad tror ni ? Jo ... Arenan fylldes av 100.000 människor !! Fullsatt ! En vacker syn. 100.000 människor med olika färger, olika åsikter, olika språk, olika kulturer, osv hade samlats. "Gathering for same reason", om man säger så. Resultatet vilket i sig inte var så viktigt för mig blev 5-0 till Barca och gjorde kvällen ännu vackrare, ännu varmare !
Tänk om alla hade fotbollen som "utgångspunkten"/"referensram" Då kunde araber och judar, SD:are och vänsterpartister, socialdemokrater och moderater, katoliker och protestanter och sunni muslier och shia muslimer etc etc sitta bredvid varandra och leva "in peace and harmony"
Jag älskade Barcelona, jag älskade Camp Nou. Till Er alla som inte har varit i Barcelona och Camp Nou. Låt inte ert liv ta slut utan att ni upplevt Camp Nou !
Camp Nou: jag kommer att sakna Dig. Vi ses snart <3 


Jag har börjat skriva igen !


sap-ros_rgb
Jag har börjat skriva igen. Det har varit ett långt uppehåll av olika anledningar. Nu är det oktober 2010 och vi socialdemokrater lyckades inte övertyga svenska folket om det vi tyckte var bäst för Sveige i långa loppet.
Vi lyckades inte med att ha med oss majoriteten av befolkningen i alla fall. Vi lyckades inte argumentera mot Sverigedemokraterna eftersom vi över huvudtaget inte tog debatten på allvar. Vi var ju antingen rädda för att de skulle få ännu mer gratis marknadsföring, eller var vi för fega för att ta debatten. Anna-Lena Lodenius råd och tips hjälpte inte heller. Vi fick storstryck både av högern och SD. För det är så jag ser det ! Att SD får ca. 340000 röster är en stor skandal för de etablerade partierna bland annat mitt eget parti , socialdemokraterna. Men jag tror ändå inte att Sverige har ca. 340000 rasister. Det kan inte stämma ! Det Sverige som gav mig skydd ! Det Sverige som lärde mig solidaritet ! Det Sverige som gav mig äran att lära känna min idol Olof Palme ! Det Sverige som räddade mitt liv ! Nej ... Sverige har inte 340000 rasister ! Jag är helt övertygad om att inte alla dem som har röstat på SD inte har läst SD:s partiprogram, precis som alla som röstade på oss både lokalt och nationellt inte läste vårt partiprogram. De är bara missnöjda med något ! 
Men hur som helst fick vi stryk ! Storstryk ! och nu är det dags att lära oss vår läxa. Förnyelse är ju nyckelordet, enligt min mening ! Vi måste acceptera att det inte är 1968 längre ! inte heller 1994 ! Vi måste acceptera att i dagens postmoderna samhälle är partiledaren och en karismatisk sådan A och O för en seger. Vi måste acceptera att så länge vi inte släpper in de nya tankarna, de nya perspektiven, de nya synsätten och de nya människorna så är vi låsta ! Sverige har förändrats ! Idag skjuts helt oskyldiga människor på öppen gata i Malmö. Imorgon är det kanske dags att vakna till ett Sverige där alla som står utanför visar sitt agg på ett annat sätt än ett tålmodigt, modernt och civiliserat sådant !
Här i Lindesberg kämpar jag och några andra att få de gamla erfarna S-politikerna att fatta att man inte kan spela bra fotboll om man sitter på läktaren. Jag försöker att få dem att fatta att nytt blod måste in i partiet ! Men det är inte det lättaste ska ni veta. Alla är med på att nytt folk behövs ! Men ingen är redo att backa !! Inte ens lite! Ungefär som Timbuktus låt : "ALLA VILL TILL HIMMELEN, MEN INGEN VILL DÖ !"
Men man ska inte ge sig ! Man ska inte ge sig i samband med att få de asfalterade politikerna att förstå att en nämnd som präglas av interkultur, t ex Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Vuxenutbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden är en svag nämnd om personer med interkulturell kompetens inte finns där.
Hur som helst ... saknar jag valarbetet ! Då hade vi ett konkret mål ! Då var det gemenskapen som kändes så härligt ! Då samlades alla med olika erfarenheter och bakgrund kring en ideologi som var navet ! Då var det VI-känsla ! och inte som nu : Vi gamla erfarna kontra Ni unga oerfarna !
Jag skanar valarbetet ! som fan .... och känner mig tom !

Den förlorade generationen


Thumbnail

Tillägnas alla Er som kämpar och sliter där ute !


Den förlorade generationen är vi som finns och avbockas !

Vi som kan ses ! vi som kan drömma !
Vi som har svårt att glömma !

Vi som grublar och undrar !

Vi som "kommer från" det land vi aldrig har sett !
Vi som inte "kommer från" det land vi är födda i !

Vi som är många !
Vi som har en saga !
Vi som ses som "svaga" !

Vi som inte kan uttala våra egna namn !
Vi som trodde änglamarken hade en stor famn !

Vi som inte ger upp och vill lyckas !
Vi som inte låter lusten dämpas !

Den förlorade generationen är vi som finns och avbockas !

John Omoomian/ 14 mars 2010/ Lindesberg


Sen kom DU !

Det var mörkt ! Det var kallt !
Det kändes svårt ! Det kändes tungt !
Jag längtade ! Jag väntade !

Sen kom DU !

Med ett hjärta som var stort !
Med ett hjätra som var varmt !

Det kändes lätt ! Det kändes lugnt !
Jag slutade längta ! Jag slutade vänta !

Ty Du kom !

/John Omoomian-7 mars 2010


Vad är skillnaden mellan en islamist och en muslim !?

Thumbnail
Ofta hör man olika former av debatter kring islamister, muslimer, den växande muslimska befolkningen i Sverige m.m. Det är ganska lätt att blanda ihop muslimer ich islamister. De högerextremistiska grupperna som numera är de s.k. politiska partierna t ex: SD (Sverigedemokraterna) brukar inte sortera de här två begreppen. De satsar inte speciellt mycket kraft och energi på att sönderdela de här grupperna i sina debatter. De förklarar aldrig vilka som ingår i den muslimska gruppen dvs, vem den vanlige muslimen är och vilka som ingår i den islamistiska gruppen. SD och de andra högerextremistiska partierna vill gärna stoppa alla i ett och samma fack. Men vad är skillnaden egentligen?
Islam är en religion med fem huvudpelare, dvs:

  1. Shahada (Trosbekännelsen): "Man vittnar att det inte finns någon gud annan än Allah och man vittnar att Muhammad är Guds sändebud."
  2. Salat (Bönerna): Dessa skall genomföras fem gånger om dagen. Bönerna styrker och uppmuntrar tron på Gud och inspirerar människan till en strävan mot högre moral och att uppfylla sina plikter som muslim i enlighet med Guds uppenbarelse i Koranen och profeten Muhammads (saw) exempel. Bönerna renar hjärtat och kontrollerar begären och frestelserna till att handla felaktigt och ont.
  3. Zakat (allmosan/skatt): är den årliga "skatten" av ens egendom som skall ges som välgörenhet till behövande.
  4. Saum (Fastan): Fastan hör till månaden Ramadan som är den nionde i den islamiska månårskalendern. Under denna månad avstår muslimerna från mat, dryck och sexuell aktivitet från dess det ljusnar till dess mörkret har fallit på. Ramadan är verkligen en "helgad månad", med annan karaktär än årets övriga. Det är lugnt på dagen med lite folk på gatorna. På många ställen i muslimska länder stängs restaurangerna. Men natten är desto livligare. Moskéerna fylls med folk som gör "tarawih" en sorts bön som görs under Ramadan. Under de tio sista nätterna samlas ännu fler folk i Moskéerna. En av de nätterna infaller Laylat al qadr, "maktens natt", då andaktens värde är särskilt stort. Det var under denna natt som Gud uppenbarade Koranen till profeten via ängeln Gabriel.
  5. Hajj (Vallfärden): Till Mecka vallfärdar muslimska pilgrimer under några dargar för att utföra de vallfärdsriter som är föreskrivna i Koranen och Profeten Muhammads tradition. Detta inträffar på det islamiska årets 12:e och sista månad enligt den islamiska kalendern. Att utföra vallfärden en gång i livet är en plikt för varje muslim som är i stånd att göra det. I Mecka ligger helgedomen Kaba, centrum i muslimska världen.

Eftersom Islam är en religion där allt är klargjort från "Gud" till människan, så finns det naturligtvis inte så stort utrymme för individen om han/hon inte utgår ifrån de avandstående fem pelarna, för att ha ett övergripande perspektiv över att försöka vara så god som möjligt. Nöjer man sig med de ovanstående huvudpelarna däremot så behöver man inte ha ytterligare konkretiseringar från Ulama (de visaste). I så fall känner man inte så stort behov utav att fokusera på Sharia lagarna.
Man kan åtminstone tolka sharia lagarna utifrån den aktuella socialisationen och tolka dem utifrån dagens perspektiv och inte dåtidens tid för ca. 14000 år sedan.
Men vad är de där lagarna?

Islam är tro och regler.
Man brukar indela Islam som religion i två delar :
Den ena delen är tron, som inkluderar tron på Gud, hans profeter, hans böcker, änglama, Domens dag, och Guds "Qadar" (dvs att ordningen i världen sker efter Guds obegränsade, vetande, vilja, och makt).

Den andra delen är Sharia (Islams regler), som kan omfatta tre element :

  • Dyrkan, och hur den bör upprättas.
  • Moralen och det goda beteendet.
  • Reglerna som styr relationer mellan människorna,såsom : familjenormer, social trygghet, arvslag, ekonomiska principer, brottslagar, och internationella förhållanden.

Islamisten ser sharia lagarna som grund/fundament till allt. En islamist kan inte enbart utgå ifrån de fem huvudpelarna eftersom han/hon känner ett stort behov utav att konkretisera dem och sönderdela dem i vardagen. Han/hon söker upp konkretsisering utav pelarna samt sharia lagarnas detaljer hos Ulama och här börjar det farliga!

Beroende av vem som tolkar, så blir de faktiska tolkningarna väldigt olika. Och det är här den sista uppdelningen sker. Vissa hamnar hos Ulama med extrema fundamentalistiska åsikter kring tolkningen av sharia. Vissa andra hamnar hos de moderata Ulama där de vägleds på ett oerhört mjukare sätt.

Så man har tre faser i det hela !
1- Antingen är man muslim och nöjer sig med de fem huvudpelarna som är abstrakta och ger individen mer utrymme för tolkning och värdering. Och det är viktigt för svensk politik att vakna se att den övervägande majoriteten av muslimer i Sverige är den just nämnda gruppen. En annan viktig sak för svensk ploitik är att förstå att de moderata muslimerna ej är organiserade på samma sätt som de radikala gruppen. Det är därför viktigt, speciellt för oss socialdemokrater, att inte se de organiserade muslimerna som representanter för alla muslimer i Sverige. 

2- Men utgår ifrån sharia lagarna och hamnar hos mjukare/moderta Ulama.
3- Men utgår ifrån sharia lagarna och hamnar hos btydligt hårdare Ulama med fundamentalistiska alternativ.

Den sistnämnda gruppen är en extrem grupp som man måste akta sig för. Och här har Säpo tillsammans med politiken ett oerhört ansvar, tycker jag

Jag hoppas att jag har kunnat tydliggöra skillnaderna mellan mellan muslim och en islamist !

Glöm inte kommentera !

 Thumbnail


Politiken måste bemöta den fundamentalistiska islamismen !


Vi socialdemokrater misslyckades 2006 med att övertyga väljarna att det socialdemokratiska alternativet var det bästa utifrån allas bästa. Högern red på vågorna av det missnöje som bland annat hade sina rötter i arbetslösheten men även Göran Perssons personlighet. Göran Persson började ta för mycket plats samt att för långt makthavande hade gjort honom till en person som hörde det han ville höra och körde över vissa andra med andra åsikter, idéer och tankar. Plus att svenska folket hade tröttnat på att se honom i tv-rutan. Per Nuder var för torr och hade kallat 40-talisterna för köttberg, Margot hade tackat nej till ordförande posten, och att pusha fram Mona Sahlin som frontfigur var inte lönsamt då. Det blev som det blev. SD (Sverigedemokraterna) gjorde sitt bästa val någonsin och red på vågorna av Socialdemokratins misslyckade integratinspolitik. Vi Socialdemokrater var lika naiva som idag och inte kunde sortera islamister och vanliga muslimer i den politiska debatten. Mona Sahlin, lika naivt som Fredrik Reinfeldt är idag besökte moskén i söder (Stockholm) som styrdes och fortfarande styrs av dolda fundamentalister med skylten "Sveriges största muslimska församling". SD studerade de här doldisarna noga och var överlyckliga över de etablerade partiernas naivitet. Nalin Pekgul (S) försökte avslöja fundamentalisetrna och få andra ploitiker att förstå att det finns en stor skillnad mellan den vanlige muslimen och den organiserade islamisten. Politiken fick lika många varningar av SÄPO då som nu. Nalin Pekgul försökte påpeka detta då som nu men fick ej så stort media-utrymme, på samma sätt som idag, och SD förtsatte rida på vågorna. Vi fick en rak vänster av högern och en rak höger av SD.
Nu har vi en ny ordförande och snart fyra års högerstyre som har gjort väldigt många människor både besvikna, arga och ledsna. SD rider fortfarande på missnöjesvågorna och gynnas av okunskap bland folk om områdena: flyktingpolitik, asyprocess samt misslyckandet inom integrationsområdet. Tar vi inte tag i detta så får vi i bästa fall ingen rak vänster av högern men två raka höger av SD igen. Dags att vakna och sluta med naivitet. Dags att bemöta den fundamentalistiska islamismen som växer i samma takt som SD. SÄPO har varnat igen (i onsdags). Ta detta på allvar !       


Teneriffa !

Efter många veckors uppehåll i skrivandet så är jag tillbaka!

Detta långa uppehåll berodde på olika saker. Krångel med min dator hemma har varit en orsak. Men även den fantastiska veckan i Teneriffa i kombination med för mycket arbete under de här veckorna och några tråkigheter lett till att jag har varit ifrån bloggen ett tag. Men nu är jag tillbaka med ny positiv energi och inspiration.

Lite distans ifrån saker och ting då och då är alltid bra, säger dem som räknas som de visa individerna!

Under vecka 44 då jag var bortrest med tre underbara människor som är mina kollegor också fick jag känna den otroliga betydelsen av distansen från vardagen inkl. Den resan började med ett skämt i höstas då en av våra kollegor sökte en tjänst i svenska skolan på Teneriffa! När han berättade om att han hade sökt den tjänsten sade vi på skoj att om han skulle få tjänsten så skulle hela arbetslaget boka biljetter till Teneriffa! Han fick tjänsten och tog med sig en annan kollega som också jobbade på vårt arbetslag och med tiden mognades skämtet till en mycket härlig och givande verklighet, i form av v.44 år 2009 och planet lyfte till slut mot Teneriffa den 22 oktober 2009!

Den här resan var så unik på olika sätt. Ett helt arbetslag som till vardags jobbar tillsammans och har en mer eller mindre professionell relation med varandra åkte till ett annat land och besökte sina kollegor. Vi samlades under unika förhållanden långt ifrån arbetsplatsens stress och vardagens tidsbrist. Det var helt fantastiskt! Den oförglömliga Atlanten med sina vackra och rogivande vågor och de behagliga, underbara kvällarna med mycket god mat och givande diskussioner som inte enbart var arbetsrelaterade, och sist men inte minst den fantastiska solen som möjliggjorde att vi kunde bada varje dag, är några saker som vi har lite svårt att glömma! Vi kommer länge att tänka på v.44 år 2009 och allt vi fick uppleva och uppskatta där.

Vi fick fantastiska upplevelser. Vi fick bland annat uppleva närheten till havet, njutningen av att kunna äta frukost på stranden och lyssna på Atlantens vågor och träffa fantastiska människor. Men vi fick uppskatta mycket utav det vi har och tar för givet också. Vi visste t ex hur viktigt det var/är att ha ett arbetslag att ventilera i. Hur bra det är att kunna bolla med kollegor och lyssna på olika åsikter och vara delaktiga och komma med egna idéer och tankar. Vi visste det, men där hade vi möjligheten att förstå det! För det är en sak att veta något men det är absolut en annan sak att känna det och förstå det. Att ha lite distans med jämna mellanrum och berika sitt perspektiv och sin referensram är en nödvändighet för alla. //John


Sverigedemokraterna, ett parti som ska bemötas och inte nonchaleras!



Thumbnail

"Sverigedemokraterna har blivit det största partiet utanför riksdagen och är representant i nästan hälften av landets kommunfullmäktige och i flera landsting. I flera opinionsundersökningar har partiet legat över fyra procent, vilket innebär att det skulle ha en möjlighet att komma in i Sveriges riksdag år 2010."(f.n 1)

Under valkampanjen 2006 hade de etablerade politiska partierna, mer eller mindre, en grundinställning i samband med hur de skulle bemöta Sverigedemokraternas framgång. Man ska inte ge dem för mycket uppmärksamhet, varken i media eller i den politiska debatten, var ju tanken. Sverigedemokraterna utnyttjade den här situationen genom att framkalla sig själva som en demokratisk rörelse som "inte får så mycket plats i media och den politiska debatten". De etablerade partierna törs inte ta debatten med oss eftersom de inte har motargument, sades det runt omkring Sverige till partimedlemmarna och de potentiella väljarna. Resultat var att Sd gjorde sitt bästa val dittills.

Men Sd är inget politiskt parti som ska nonchaleras, enligt de som har följt och studerat partiet utifrån. För ca. en månad sedan var jag på en fantastiskt bra föreläsning med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius.
Lodenius har tillsammans med Mats Wingborg, också författare och journalist, följt och studerat Sd i många år.
Enlig Lodenius är Sd ett populistiskt högerparti som inte har en "ordentlig" grundideologi. Sd lockas oftast av två väljargrupper.
Den ena gruppen är de som väljer Sd pga partiets motstånd till multikulturalism.
Den andra gruppen är de som vill utmana de etablerade partierna.
Den andra gruppen består dock av flyktiga väljare som kan försvinna lika lätt som de lockas.

Sverigedemokraterna har funnits sedan 1988 och har omvandlats från en "vrålrörelse" till ett "kostymparti". Men om vi sitter och tror att de kommer att  trilla ut lika lätt som nydemokrati under 90-talet, om de får över fyra procent av rösterna, så har vi fel menar Lodenius.

Sverigedemokraterna bygger den största framgången på rädslan för multikultur. Denna rädsla har en koppling till de populistiska partiers framgångar genom tiderna. Rädslan har alltid funnits men det finns vissa skillnader vad gäller Sverigedemokraterna.

Den s.k. gamla rädslan för främlingar byggdes på ras, dvs "bra" ras och "dålig" ras. Då pratade man t ex om judar och att de kommer från en mindre bra ras och är därmed inte lika värda.
Den s.k. nya rädslan som Sd bygger en stor del av sin identitet på, är rädslan för kulturer.

Sd, genom att ge en generell bild utav den svenska kulturen, försöker förstärka medborgarnas rädsla. Sd bygger den rädslan utifrån två perspektiv.
Det första är rädsla för andra kulturer som ett direkt hot för den s.k. svenska kulturen.
Det andra är rädsla för Islam som är en politisk religion och är ett direkt hot för landets säkerhet.

Som det nämndes ovan så har Sd funnits sedan 1988 men de har rötterna i vrålrörelsen BSS (1977) med paroller som "Stoppa invandringen" och "Utan svenskar stannar Sverige". Men 1994 skedde en stor förändring inom partiet då Micke Jansson, dåvarande partiledaren från Örebro, bestämde sig för att ta bort "vrålstämplet". Då hängdes i stort sett kängorna upp på väggen och håren började växa på grabbarnas huvuden och kostymerna togs ut. Detta ledde sakta men säkert till att Sd kom in till maktens korridorer och gjorde ett succe-val i Karlskrona 2006.

Lodenius ger några konkreta tips till de som kommer att möta och bemöta Sd i sina uppdrag. Därför tycker jag att det är viktigt för oss att vara medvetna om dem.

1- Glöm inte att det inte är lätt att möta dem.
2- Man ska inte gå till debatten enbart med "egna värderingar".
3- Erkänn deras "oro" på allvar men fundera på vad Du har för lösning.
4- Ställ alltid "motfrågor" dvs : Vad menar du ? Hur kommer det sig ? osv
5- Gå ifrån fakta och kom till diskussionen kring människovärden.
6- Man måste klara sig i debatten utan dem.
7- Försök att undvika ekonomiska argumentationer men om Du hamnat där, tänk på att de räknar bara minus-kontona i sina resonemang, så det är bra om Du ställer frågor kring pluskonton.
8- Ställ frågor som inte har med deras profil-område att göra dvs "invandring". Ställ frågor som inte har med invandring att göra och gör så att deras okunnighet i de områdena kommer fram i debatten.
9- Använd inga fula trick och påhopp. Se dem som vanliga människor som har känslo-frågor.
10- Var väldigt sakliga och se dem som människor

Sverigedemokraterna vill naturligtvis framkalla sig som demokrater men jag undrar om de inte är demokrater till formen men något annat till innehållet. Jag frågar mig; hur kan ett parti vara ett demokratiskt sådant när de skriver det nedanstående i sitt principprogram ?
"Kulturell mångfald är lika nödvändig för mänskligheten som biologisk mångfald för naturen. De skilda kulturerna är mänskligheternas gemensamma arv och bör erkännas och skyddas till allas gang." (f.n 2)

Om det är som Sd säger så har jag missgynnat mänsklighetens arv då jag inte har skyddat det arvet genom att gifta mig med en underbar och otroligt vacker svensk kvinna och skaffat underbara otroligt vackra och intelligenta barn med henne !!

Eller vad säger du ?

GLÖM INTE ATT KOMMENTERA HÄR

Thumbnail

Fotnötter:
1- "Slaget om svenskhet", Anna-Lena Lodenius, Mats Wingborg, Premiss förlag 2009, s. 5
2- "Slaget om svenskhet", Anna-Lena Lodenius, Mats Wingborg, Premiss förlag 2009, s. 26
                                                            

Ett hinder ger tusen möjligheter !

v.39 . Inlägg nr. 3

Jag brukar oftast säga att jag älskar konflikter !! och varje gång jag säger detta så bemöts jag av ganska stora ögon som har öppnats ganska mycket och tryckt upp ögonbrynen ! dvs förvånade människor :))
Det de brukar säga är: "Vad ? Gör du ? Varför det ?", och så tar jag och förklarar hur jag tänker och menar.

Det jag försöker förklara då är följande:
Konflikten är alltid en produkt av att två eller flera människor inte är ense om en eller flera saker.
Varje gång man håller med någon eller några så är det pga att vi har samma åsikt om en fråga, händelse osv.
Varje gång man inte håller med någon eller några så är det pga att vi inte har samma åsikt om en fråga, händelse osv.
Det finns olika orsaker bakom anledningen till att man inte är ense om en sak. Det kan vara pga etiska skäl. Det kan vara pga (mitt "favoritämne"!!) moraliska skäl. Det kan vara pga kulturella eller traditionella skäl. Ibland beror det på vanor och trygghet och även andra skäl. Men i alla fall så står människan inför någon form av "hinder" som leder till att hon inte kan hålla med motpartnern.
Konflikter har man inte bara med andra människor !! Ibland har man konflikt med sig själv och sitt samvete. Men även i det fallet finns det hinder som ger upphov till att ens förtroende och självkänsla försvagas eller åtminstone påverkas.

Men utan de här fantastiska hindren som i sig leder till fantastiska konflikter vare sig med andra eller med ens själv, skulle inte människan ha samma chans och möjlighet till utveckling som hon haft hittills.
Tänk på alla de utvecklingsområdena som räknats som väldigt svårartade. Var har de rötterna ? I de sk. omöjligheterna som är starkt anknytna till "hinder".

Det fanns ett hinder för att egyptier och israeler skulle kunna tänka sig att se varandra 1970 ! Vad hände sen ?
Det fanns ett hinder för att folk inte skulle dö pga influensa förr i tiden ! Vad hände sen ?
Det brukar finnas hinder för att "Kalle" och "Lisa" kan jobba ihop ! Men med hjälp av proffs (konflikthanteringexpert) jobbar de ihop nu ! Vad har hänt då ?


När man letar efter konfliktens beskrivning i ordboken så hittar man följande: svårartad motsättning som måste lösas !

Helt fantastiskt, säger jag bara ! Hur skulle vi annars lära oss att "lösa" ?
Hur skulle vi annars lära oss att vara "lösningsfokuserade" om vi inte hade vissa problem att lösa ?

Det inte inte fel på konflikten ! Det är är fel på konflikthenteringen ! Hanterar vi konflikt genom att respektera 3 punkter så är konflikt en positiv företeelse. 
1. Ömsesidig förståelse
2- Ömsesidig respekt
3- Vara lösningsfokuserade och positiv

Jag ska avsluta med att nämna en tjej som heter Hanna Edman. Hanna föddes, nästan 11 veckor  för tidigt. Hon drabbades av syrebrist och fick till följd av detta Cerebral Pares, CP-skada - en typ som heter spastisk diplegi som medför att hon har svårt att styra musklerna, främst i benen, och därför är rullstolsburen. Trots detta bestämde hon tidigt att hon ville leva ett ”vanligt liv”. Hon ville utbilda sig, ta körkort och träffa någon att bilda familj tillsammans med.

Hanna har nu bildat familj, tagit körkort och är legitimerad sjuksköterska. Hon jobbar halvtid som sjuksköterska på ortopedkliniken i Visby.

Hennes mål är att nå ut till fler människor med budskapet att ingenting är omöjligt. Det gäller bara att ha de rätta redskapen för att ta tillvara på de möjligheter som finns. Hon jobbar som föreläsare också och berättar om att ett hinder kan ge tusen möjligheter.

Hanna har haft stora hinder i sitt liv och säkert olika konflikter både med sig själv och andra runt omkring sig. Men hon hanterade ju konflikterna och såg hindren som upphov till möjligheter och blev den hon är idag !
Starkt gjort, tycker jag. Hoppas att så många som möjligt kan se på konflikt och hinder som något som leder till möjligheter. Det är hanteringen utav konflikter vi måste bli bättre på !

Vad tycker du ?

GLÖM INTE ATT KOMMENTERA HÄR :)) 

 Thumbnail

RSS 2.0