Moral ! Ett flummigt begrepp !!
Jag har en arbetskamrat på mitt jobb som råkade hamna i en diskussion kring begreppet "moral" med mig. Detta efter att hon såg att jag hade tagit med mig en öl till en krog där hon och jag och några andra hade personalfest i. Utan att fråga mig varför jag hade tagit med mig ölen, anklagade hon mig (på ett snällt sätt) att det jag hade gjort var omoraliskt ! Så jag hann aldrig förklara för henne att en utav anledningarna till att jag hade tagit med mig just den ölen var att jag visste att den krogen inte serverade den ölen som jag hade med mig. Det fanns andra anledningar också men både hon och jag var för "goda, glada och varma" för att gå djupt in i den diskussionen.
Men...vad i hela friden står moral för egentligen !? Är det ett fastställt begrepp som passar alla uppväxtmiljöer, samhällsstrukturer och kulturer på samma sätt, eller är det en produkt utav socialisationen ?
Utifrån den socionomiska läran är det närmiljön som i mångt och mycket styr ens sätt att värdera. Det är inte så sällan detta synsätt krockar totalt eller delvis med de religiösa tankar som bygger på vägledning utav en subjektiv vägledare som visar objektet "människan" den "rätta" vägen.
När man slår upp begreppet moral i ordboken ser man den lagom flummiga beskrivningen på följande sätt:
Moral är : "Uppfattning om rätt och orätt som styr värdering och handlingar". Men där vill jag faktiskt säga: "Stopp och belägg ! Vad då rätt och orätt ? Vad menar vi just med de begreppen ?"
Har man ett etnocentriskt perspektiv på begreppet moral, så utgår man naturligtvis ifrån sitt eget "etno" och de tolkningarna som känns bra i samband med att sönderdela "rätt" och "orätt". Men vad händer när man börjar få förståelse för andra sätt att tänka och värdera? Vad händer med moralen då ?
Vem är den femtonårige pojken som binder fast en bomb runt kroppen och dödar sig själv och många andra oskyldiga ? Är han en omoralisk pojke som varit ond både i kropp och själ och gjort det hemska utifrån icke-godhet ? Eller är han en martyr ?
Vem är den israelska soldaten som skjuter de palestinska stenkastande barnen, utifrån de armé-regler som styr
honom, och mår pest på kvällen ? Är han en omoralisk jävel eller är han en hjälte ?
I somras var jag bland annat i Iran och som ni kanske vet så är det lite oroligt i Iran just nu. Folk har börjat demonstrera öppet mot den religiösa regimen. En dag hamnade jag mitt i en domonstration och på slutet fick jag och några andra stryk av hemliga poliser som var bland oss civila och ropade mot regimen !! Rätt som det var så blev antalet hemliga poliser färre och färre jur fler "vanliga" demonstranter kom mot oss och ville hjälpa. Till slut så var vi fler. Vi sprang efter dem i en trång gränd och började slå dem så mycket och så våldsamt vi kunde !! Och det konstiga var att det inte kändes "omoraliskt" att slå dem. Men är det inte "omoraliskt" att slåss oavsett vad !?
Så vad är det som är "rätt" och vad är det som är "orätt" ? Skulle det inte vara bra om vi kunde sätta allt i sitt sammanhang för att få en rimlig mening ?
Är det inte så att "moral" är ett bgrepp som är mycket starkt bundet till värdering, vilket i sig behöver en referensram och ett sammanhang för att kunna tolkas ?
Vad tycker du ?
Glöm inte att kommentera här nedan !
Vad är rätt och vad är fel? Vem är det som avgör?
Jag förstår att du vill lätta ditt hjärta och på något sätt släta över det som hände på restaurangen i början av juni ;-). Är det nu så att detta gnagt på ditt samvete och du känner att du gjort något orätt så har du moral – även fast du agerat omoraliskt. Men vi ska inte ge oss in på någon diskussion om moral eftersom detta, som sagt, är ett begrepp som ska sättas in i sitt sammanhang och i den kultur och det samhälle vi lever i.
Låt oss ponera att du är hembjuden till mig på en finare middag. Du har varit hemma hos mig förut och vet att jag alltid serverar öl som du inte är helt förtjust i. Du våndas för hur du ska göra, eftersom att du enbart dricker Budweiser hemma. Det finns nu flera alternativ… Det ena skulle kunna vara att smyga ner en Budweiser i fickan och fylla på glaset när jag inte ser, ett annat att i förväg fråga mig om jag inte kunde köpa hem just den ölsort du gillar och ett tredje alternativ att dricka det som bjuds. Vilket du än skulle välja här så är det helt ok! eftersom jag inte bedriver någon affärsverksamhet och ska få in mitt levebröd på ditt besök – tanken med ditt besök var ju bara att umgås och ha trevligt i glada vänners lag…
Om jag däremot har startat en pub i mysig miljö – chez Hanna – så är jag beroende av att sälja, då är det inte okej att du kommer till mitt ställe med hembragd öl… Fy, fy! Då finns det bara två alternativ att välja mellan. 1. Du köper ölen av mig. 2. Du får dricka din öl någon annanstans!!! Detta handlar inte om moral, utan om lag och rätt. Om lag och rätt ska fungera i ett samhälle krävs det att medborgarna står upp för de lagar och regler som finns skrivna, och att man inte ser sig som ett gyllene undantag som kan gå i en egen gräddfil.
Allting går att driva till sin spets och allting är beroende av sitt sammanhang, det finns alltid undantag. Det är ändå viktigt att veta vad man själv står för, annars är det lätt att bli en följare som agerar utan att veta vad man egentligen tycker.
Vad tycker du?
Om du hade bara öl, så skulle jag dricka min öl hemma eller någon annanstans. Jag skulle med andra ord inte besöka din pub om du inte hade "min" öl. Däremot om du hade matservering också, och om jag hade beställt och batalat maten och om du inte hade "min" öl så skulle jag utan det minsta problem med mitt samvete eller s.k. "moral" ta min öl med mig och dricka den goda ölen som du inte hade i din pub/krog.
PS:// Jag vill inte fokusera så mycket på just den händelsen i juni. Jag har absolut inga problem med det jag gjorde den kvällen eftersom jag anser att det jag gjorde var HELT MORALISKT. Mitt mål med inlägget är att lyfta flummigheten kring begreppet moral och begreppets stora samband med sammanhang.
//John
Man använder begreppet moral när man syftar på grundläggande åsikter ifråga om vad som är rätt eller fel. Moralen yttrar sig t.ex. i form av tal där man uttrycker vad man anser vara rätt eller fel i någon viss fråga. Den kan också visa sig i form av handlingar där det tydligt framgår både vad man faktiskt gör och vad man underlåter att göra. Varje beslut omfattar moraliska bedömningar och ofta står de olika moralbegreppen i strid med varandra. Om ett beslut eller en handling skall anses god, rättfärdig eller berömvärd beror emellertid på vad man jämför med – dvs. vilken måttstock man använder för att motivera, förklara eller försvara sin handling. Det är den måttstocken som man betecknar med begreppet etik. Begreppet etik används alltså främst när man menar en teoretisk reflektion om moral. Etik är läran om hur man kan, eller bör, hantera olikheter och bristande överensstämmelse mellan olika moralbegrepp.
En fråga bara. Om du nu tycker att det är ok att ta med din egna öl - varför då smyga med det och gömma den i fickan?????
Hej Hanna !
Det gjorde jag inte alls det. Jag hade min öl i sicka. Men jag hade inte gömt den. Jag lade den modigt, klart och tydligt fram min öl på bordet för att dricka den och jag var beredd att ta diskussion med vem som helst oxå men det var du som tyckte det här var så pinsamt och började bli röd i ansiktet !! och sade: "sluta John ! sluta med det här !" och då började vi diskutera detta medans jag drack min goda öl !!
Kram: John
Moral och etik borde väl även skilja sig från land till land ?
Tack jag (vem du nu är) !
Då är moral och etik socialisationsbundna. Jag håller med dig om att moral och etil borde skiljas från land till land. Men jag vill gå några steg vidare och säga att olika subkulturer har också olika syn på olika s.k. moraliska frågor. Alla i Palestina (t ex) ser inte självmordsbombare som hjältar men de kommer från samma land. Så det här med olika länder <--> olika moral kan stämma men i ett land finns det många subkulturer som inte har samma syn som sagt.
